FineMangen/Litteratur
Kulturföreningen FineMangen bildades 1991, som en stödförening för kulturprojekt i Mangskog.
Initiativtagare var Urban Andersson, då till vardags lärare i Arvika men också diktare och trubadur. Idén framförde Urban till Kenneth Larsson, hembygdsintresserad med specialiteten släktforskning. Båda har sina rötter i Mangskog, där också den senare numera bor. Namnet FineMangen har förstås anknytning till sjön Mangen i hemsocknen.
Föreningen har givit ut årsböcker som var och en har ett hemman eller område i Mangskog som tema. Föreningen har numera lagt ned sin verksamhet och när detta skedde så fick hembygdsföreningen ta över såväl kassa som boklager.
Föreningens största uppgift var utgivandet av den årliga medlemsboken. Första utgåvan från 1992 innehöll diverse smått och gott från bygden, men efter en idé av Kenneth Larsson har sedan dess varje årsbok handlat om en by i Mangskog.
Många har nu medverkat i dessa böcker - här finns dikter, levnadsöden, artiklar om gårdar och fordon, skogsarbete, trolldom och spökerier, sjukdom, massor av fotografier, kulturarbete, släktutredningar och mycket mera.
I och med 2004 års registerbok har alltså Mangskogs hemman - eller byar som det numera heter - dokumenterats i 13 böcker. Dessa böcker finns till försäljning på Hembygdsgården och kostar 100kr styck.
FÖRSTA ÅRSBOKEN
Detta är FineMangens första årsbok som innehåller diverse smått och gott från Mangskogsbygden.
GYLTERUD
Detta är FineMangens andra årsbok med fokus på Gylterud.
FJÄLL
En beskrivning av Fjäll. Tyngdpunkten ligger som tidigare på 1800-talets slut och 1900-talets början. Här finns unika dokument och berättelser som aldrig skulle ha kommit i tryck utan stödet från FineMangen, samt sist men inte minst - utan välvillig hjälp av sockenbornas goda minne och välvilja
LÖVNÄS – ÅSTENÄS
Här fanns Tage Aurells diktarhem där han levde med sin fru Katrine ”mitt i ett koncentrat av värmländsk natur”. Tage Aurell talade varmt om Mangskogsbygden som ” ett landskap man kan leva med på jämlik fot”.
TOBYN
Här fanns affärer, dansbanor, tusenkonstnärer, original, idrottsmän, skjutbanor, kvarnar, kraftstationer och mycket annat.
SALUNGEN
I Salungen finns uppfinnings- och företagsrikedomen, älgjakt och skogsarbete, kluriga gubbar och förstås finnkulturen.
SLOBYN
Slobyn är idag ett välbefolkat hemman och så var det också på 1800-talet. I denna bok finner ni en fullödig torpbeskrivning men också berättelser om en mörkrädd fjärdingsman, busschaufförer av allt-i-allotyp, om konstnärer m.m. Ja, en blandning av stort och smått från en av Mangskogs byar.
Bjurbäcken
Hemmanet Bjurbäcken behandlas i denna bok - nu så gott som obebott men för 300 år sedan svedjefinnarnas största hemman i Mangskog
Bokens tyngdpunkt ligger därför på finnarnas liv och leverne, där finnforskaren Nils Keyland intar en central plats.
Bjurbäcken är den by i Mangskog där utarmningen av landsbygden märks mest med otämjd natur.
RINNEN
Rinnen är ett litet hemman men ett kulturens och idrottens centrum.
I brist på gamla torp kan man läsa om skolan, den gamla kyrkplatsen, sportklubben och Folkets Hus.
Tro inte att de kluriga gubbarna och gummorna saknas, det har funnits gott om dem även i Rinnen.
GRYTTERUD
Ett gammalt och centralt bondhemman med flera handelsbodar, kyrka och en prästgård med Gustaf Fröding som en känd besökare. Här fanns också garveri, kafé och så förstås Dans borti vägen…
TAKENE
I hemmanet Takene dominerar tre företeelser: handelsboden, hembygdsgården och ålderdomshemmet.
HUMSJÖN
Den långsmala Humsjön är den minsta av socknens finnhemman.
Copyright © Alla rättigheter förbehållna
Förutom eget producerat material så har texter och bilder till denna hemsida till stor del hämtats från wikipedia och annat tillgängligt material på internet.