Vid Mangskogs hembygdsföreningens årsmöte i maj 1956 påtalade Erik Nilsson, Granliden, lämpligheten av att på något vis för kommande generationer bevara minnet över den kända vägkorsningen där dikten ”Dans borti vägen” kom till.

Förslaget mottogs välvilligt och en kommitté bestående av Erik Nilsson, Nils Andersson och Axel Sällström tillsattes för att vidare arbeta med detta. Deras förslag blev att en lämplig minnessten skulle uppsättas.

Axel fann en lämplig sten i ett stenröse på Fjällstorps ägor och fraktade denna till sin smedja. Knut Andersson, Högåsen i Åstenäs, utförde stenhuggeriarbetet och det dansande paret var skissat av konstnärsparet Kjerstin Halden och Bertil Wallman, sommarboende på Torplyckan i Gyllterud.

Finansieringen av detta ordnades så att Nils Andersson lånade hembygdsföreningen 5 110 kronor. Frampå vårvintern nästa år var stenen färdigställd och en morgon med lämpligt slädföre startade Axel Sällström och Nils Andersson med hästarna Paggli och Ruggen och en väl förankrad sten färden till den gamla dansplatsen.

Som hjälplastare vid transporten var Alfred Hallberg och som sakkunnig dansrepresentant var rekryten Pistol, allas Magnus Årman, och det hela förevigades av Gunnar Björkqvist.

Invigningen av stenen skedde söndagen 16 juni kl 15:00 och högtidstalare var rektor Valdemar Dahlgren från Ingesund.

Tillbaka